Galenskap har en tendens att följa efter

Text: KRISTINA   Foto: PRIVAT

Driven, engagerad, analytisk och kreativ. Hammaröläraren Micael Hellberg är som ett kinderägg, full av överraskningar.

Micael arbetar som lärare. Förutom det skapar han läromedel, hittar på egna brädspel och skriver musik, bland annat låten Fredag igen som vi berättade om i mars förra året. Hans kreativa ådra hittar olika vägar, oftast i form av underhållning. Men nu är han aktuell med en bok där skrattet fastnar i halsen.

Som lärare sedan många år har Micael varit med om många olika idéer om hur undervisning ska bedrivas. Först skulle lärare stå vid en kateder och undervisa. Sedan kom en tid då eleverna i princip skulle lära sig själva, med läraren som en sorts coach. Nu har det pendlat tillbaka och läraren ska ha en framträdande roll igen. Detta är endast ett exempel på hur det kan svänga inom skolan. Micael har genom åren noterat mönster och tendenser som han samlat som anteckningar. Till slut blev det så många att idén om att skriva en bok föddes. 

– Det vore ju häftigt att skriva en bok tänkte jag, så jag satte mig på ett café med mina osorterade anteckningar och försökte strukturera upp allt. Resultatet blev en bok i två delar, först några konkreta exempel och sedan mina teorier, berättar Micael.

Fyra konkreta exempel tas upp i boken Ärligt talat av en lärare. Bänkar kontra bord, åldersblandade klasser, skriftliga omdömen och akvarieskolor. Så kallar Micael skolor med klassrum som har väggar av glas. Eller med endast två väggar.

– När vi planerade Bärstadsskolan åkte vi på studiebesök till några nybyggda skolor för att ta del av deras erfarenheter, berättar Micael. Det som utmärkte skolorna var alla öppna ytor och rikliga mängder glasytor.
Vi såg elever som ständigt tittade upp från det de höll på med när vi passerade, fortsätter han. 

Inte nog med det, en skola hade mycket öppna klassrum. Två och två bredvid varandra i form av spegelvända L. Tavlan vid kortsidan och eleverna placerade som i ett traditionellt rum. Bakom eleverna var dessutom en passage.

– Ljudvolymen var fruktansvärd. Eleverna såg och hörde allt och alla. Det var direkt skadligt för eleverna. Hur skulle de kunna få arbetsro, undrar Micael.

Nu byggdes som tur var ingen akvarieskola på Bärstad, alla yrkesgrupper som deltog i planeringen var överens om att en sådan skola inte skulle gynna eleverna.

Syftet med boken är att lyfta hur det sett ut och Micael hoppas att boken ska öppna ögonen för verksamma inom skolan. Att de inte ska springa på första bästa boll. Och att framför allt se upp om det är någon som tjänar pengar på förändringen.

– Eleverna blir testpiloter vilket vi inte har råd med. Vi kan inte spela med barnens hjärnor. Vi måste lita på det vi kan och våga vara lite tuffa och säga ifrån när det kommer tokigheter. Lärarkåren blir lätt lite ängslig, vi får hela tiden höra att vi gör fel. Vi borde ta tillbaka självförtroendet och göra det vi tror på. Det är ju vi som är proffsen, fortsätter han.

Micael tror att nästa stora förändring inom skolan blir digitaliseringen.

– Jag vill att vi ska lära oss av historien så vi inte går i fällorna igen. De som kommer lyckas är de som sakta men säkert tar in de digitala verktygen som vi vet fungerar, berättar Micael. Digitaliseringen innebär enorma utmaningar och förändringar för svensk skola. Och när utmaningar och förändringar sker i svensk skola har galenskapen en tendens att följa efter har det visat sig, säger Micael som vill att alla alltid ska sätta elevernas bästa i första rummet. Och använda sunt förnuft. Det är sorgligt att man ska behöva skriva en bok om det här, det är så självklara saker att man borde ha kunnat räkna ut att det inte skulle fungera långt innan de blev verklighet, avslutar Micael.

Micael Hellberg, lärare och författare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.