Vindkraftverket som snurrar

Två av vindkraftverken i solnedgång.

Text och illustration: KRISTINA  Foto: HÅKAN

Föreningen Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening (VGEf) bildades 2005 och är en del av konsortiet Vindpark Vänern. Föreningen äger Gässlingegrund 8 (GG8), ett av de tio vindkraftverken. 

Föreningen är sprungen ur ett kooperativ som byggde vindkraftverket Lucia på Skoghall. Planerna på att bygga en stor-skalig vindkraftsproduktion växte då fram. Undersökningar visade att Vänern är ytterst lämplig för just vindkraftsproduktion. En studie visade att tio verk kunde placeras på Gässlingegrund, några kilometer söder om Skoghall. Djupet varierar där mellan sex och tolv meter, vilket gjorde att en byggnation var möjlig. Arbetsnamnet blev Vindpark Vänern.

   Verken stod klara och började producera el 2009. Vindparken har hittills bidragit till cirka tio heltidsanställningar för administration, produktion, drift och underhåll. 

Fem av verken är förenings- och privatägda och fungerar utan större problem. De resterande fem har haft kommunala ägare men i dagarna sålts till det franska bolaget Innovent, och det är dessa som varit i medias fokus senaste åren. De har haft omfattande tekniska problem med resultatet att två verk nu är avställda i väntan på reparation.  

De Drygt 1 300 medlemmarna i föreningen Vindkraft Gässling-en äger tillsammans de 8 900 andelarna. Varje andel ger en beräknad årsproduktion om cirka 1 000 kWh.

– Det är främst av miljöskäl våra medlemmar valt att köpa andelar. Medlemmarna anser det viktigt att investera och dra nytta av en hållbar elproduktion. Vindkraft Gässlingen har under sin livslängd bidragit till att 30 000 ton CO2 inte släpps ut genom fossilbaserad elproduktion, berättar Johan Modin, ordförande i Vindkraft Gässlingen.

   Det har också varit en ekonomisk fördel att äga andelar. Varje andels-ägare har erhållit cirka 9 100 kWh per andel, och avkastningen per andel de första tio åren var 3 104 kronor.

Ägarna till de tidigare kommunala verken samt två av de privata, där VGEf är ett av dem, har en gemensam underhållsorganisation som reparerar och underhåller de sju verken. 

– Det är en trygghet att ha gemensamt underhållsavtal. Verkens tillgänglighet ökar och underhållskostnaderna sjunker. Under 2015 förbättrades dessutom smörjsystemen för alla växellådor för att minimera risken för haverier liknande de som inträffat på GG1-5, fortsätter Johan Modin.

   Både 2015 och 2017 var ”bra vindår”. Under 2015 producerade föreningens verk 9 995 MWh och under 2017 8 646 MWh. 

– Vår förening har fram till 2018 kunnat redovisa positiva ekonomiska resultat. Och 2019 ser i nuläget ut att kunna göra detsamma. Under de senaste två åren har priserna på elcertifikat sjunkit kraftigt, vilket påverkar lönsamheten. Miljön är däremot en given vinnare eftersom vindkraft är en förnybar energikälla med liten påverkan på den biologiska mångfalden och viktig i arbetet för att bromsa klimatförändringarna, fortsätter ordförande Johan Modin. 

Vindkraften har sedan år 2003 fått ekonomiskt stöd genom systemet med elcertifikat och det har möjliggjort den snabba utbyggnaden. Elcertifikatsystemet innebär att den som använder en kilowattimme el
betalar några ören till den som
investerat i vindkraft eller annan förnybar energi. Kostnaden för elcertifikaten ingår i elpriset som betalas till elhandelsföretaget men det är staten som får pengarna och sköter hanteringen av elcertifikatssystemet.   

   Kostnaderna för att bygga vindkraft har minskat och det är numera ekonomiskt gångbart att bygga vindkraft, främst på land.

Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i
världen. I slutet av 2019 beräknas vindkraften i Sverige producera nästan 20 TWh el, nära 13 procent av Sveriges totala elanvändning. Just nu finns det i Sverige totalt 3 569 vindkraftverk.

   Naturvårdsverket har angivit värde på utsläpp från kolkraftverk. Ett vindkraftverk har nära noll utsläpp vilket ger en beräknad miljönytta om cirka fem miljoner kronor per år.

   Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Sverige har medfört att hållbar el nu nettoexporteras till norra Europa. Tidigare har Sverige periodvis importerat el under kalla perioder, under 2019 har Sverige i stort sett endast nettoexporterat el.

GÄSSLINGEGRUND 8. Sedan start:

Producerat 81,4 GWh (81 370 000 kWh)

Tillgängligheten har varit cirka 90 %

Medlemmarna har betalat i snitt 12,9 öre/kWh

Marknadspriset har varit i snitt 43,8 öre/kWh

Verket har minskat kol dioxidutsläppen med 30 700 ton till följd av minskad fossil elproduktion.

Medlemmen har erhållit 3 104 kr/andel i form av lägre kostnader för el.

 

Verken är sammankopplade med en matningskabel för leverans av producerad el. Parken är uppdelad i två kluster om fem verk vardera. Från respektive kluster går en kabel vidare till en överlämningspunkt för det svenska kraftnätet vars nätägare är Ellevio.
GG1 – GG5 Ägs av franska Innovent.
Tidigare ägare var Vindpark Vänern Kraft AB som i sin tur ägs av Karlstad och Hammarö Kommun. 
GG7 Ägs av Kyrkvinden ekonomisk förening med ett 60-tal församlingar, pastorat och stift runt om i Sverige som medlemmar. En handfull av dessa finns i Värmland. GG8 Ägs av Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening.  GG6, 9 och 10 Ägs av Pettersson Vind AB. Bolaget har sitt säte i Kristinehamn. 
Johan Modin.
Vindkraftverken vid Gässlingen. Foto: Christine Holm.


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.