Text: GARY BERGQVIST Foto: KRISTINA
Förr byggde man skolor som stod i över hundra år. I dag rivs de efter femtio. Gary Bergqvist funderar över vad som egentligen hände med det hållbara byggandet.
Varför kan vi inte längre bygga hållbart och för generationer framåt? Den frågan kan vi med största sanningshalt ställa oss inte minst i vår egen kommun, Hammarö! På kort tid har vi sett hur två skolor rivits och ersatts av nya.
Det gäller Hammarlundens skola, F–6 och 7–9, och Mörmoskolan 7–9. Det var ju inte urgamla skolor som revs, precis. Mörmoskolan byggdes 1971, och 1978 invigdes Hammarlundens skola. Två tjusiga skolor, omkring 50 år gamla när de ansågs färdiga för grävskoporna, att gå till de sälla jaktmarkerna.
Varför kan vi inte bygga hållbart längre? Varför alla dessa fukt- och mögelskador? Det finns ju klara beskrivningar på hur lokaler ska ventileras.
Min gamla gymnasieskola, den som i dag heter Ferlinskolan och som på min tid hette Högre allmänna läroverket, byggdes 1911–1913. Det fanns inga problem med den under de år som jag gick där. Och den fungerar som skola än i dag, mer än 110 år efter att den byggdes. Vad kunde man då – och som man uppenbarligen helt glömt av i dag?
Chefsarkitekten, Folke Zetterwall, ritade många hus i Sverige. Han blev SJ:s chefsarkitekt från 1898 till 1931. Många av de stationshus som vi ser utmed järnvägarna har hans signum. De står kvar än i dag. Klenare är det med SJ som inte klarar sina arbetsuppgifter lika bra, med ständiga förseningar, tekniska problem, och Trafikverket som inte förmår att underhålla våra järnvägar.
Det kostar pengar att bygga nya skolor, och vad är det som säger att inte de också är rivningsfärdiga om 40–50 år?
I processen har ByggDialog funnits. Så här skriver de i en kommentar till Mörmoskolan, som invigdes så sent som i september i år:
”Skolan är uppbyggd i fyra olika hemvister som alla har olika färger på inredningen. I möbleringen har innovativa lösningar valts, som avskärmningar, soffor, höj- och sänkbara bord i varje klassrum för att anpassa för elever med olika längd och behov. Många av möblerna är återanvända och restaurerade, något som går i linje med projektets hållbarhetsfokus. Utöver möbler från den tidigare modulskolan har även elevskåp och vitvaror återbrukats. Skolan är byggd med framtiden i åtanke där exempelvis stålbalkarna i byggnaden kan demonteras och återanvändas. Skolan är dessutom byggd i trä och till gjutningarna har man använt miljöbetong. ”
Det är bra att återvinna och åter-
använda, men lite oroande är meningen om ”stålbalkarna i byggnaden som kan demonteras och återanvändas”.
Här handlar det inte om att bygga för sekler framåt, här gäller det att sikta in sig på decennier. Precis som den gamla Mörmoskolan som knappt överlevde sin 50-årsdag. Eller Hammarlunden som fraktades bort tre år innan den blev 50 år.
Så – alla skattebetalare – var beredda på att nya skolor behövs på grund av av byggmetoder som visserligen är moderna, men uppenbarligen nästan helt opålitliga.
Nästa gång kommunen gör studieresor för att se på olika typer av byggnadstekniker inför större byggnationer, vänd er till kommuner med exempelvis skolbyggnader där tekniken har fungerat i över 100 år.
Åk till Filipstad och Ferlinskolan. Studera gamla arkitekters byggtekniker. Ta del av Folke Zetterwalls idéer och genomföranden. Bli inte slavar under byggföretag. Agera, reagera och ställ krav!
Gary Bergqvist
