Text: ANNIKA Foto: KRISTINA, PRIVAT
I november berättade vi om Katharinas imponerande framgångar på tävlingsbanorna och väckte då vår nyfikenhet på tjejen bakom medaljerna. Nu har vi träffat den unga ryttaren på hemmaplan för att få veta mer om vägen in i ridsporten, vardagen i stallet och de mål som driver henne vidare mot nya höjder.
Katharina började rida redan som treåring då hon fick sin första egna häst, en shetlandsponny vid namn Araya. Ett busigt litet sto som bockade av henne titt som tätt, men intresset tog fart. När Katharina var tio år fick hon en B-ponny som tidigare gått SM. Med den tävlade även hon SM med fina framgångar. Därefter följde en C-ponny som hon hade fram till i höstas då den såldes vidare. Då hade redan Diabolo, även han en C-ponny, köpts in för Katharinas fortsatta utveckling.
Med hästkunniga och tävlingsvana föräldrar är det lätt att tro att Katharina styrts in i hästsporten, men så är inte fallet.
– Inte alls! Det här är något jag vill själv. Visst har jag varit med i stallet sedan jag var baby, men valet att satsa på ridningen och framför allt hoppningen är helt och hållet mitt eget, säger Katharina.
Stallet ligger ett knappt stenkast från familjens bostad och är familjens eget privata. Där står deras fem
hästar samt tre inackorderingar. Boxarna är stora och stallgolvet välsopat. I sadelkammaren råder perfekt ordning och på en filt ligger stallets musfångare Cleo och vilar. För att få vardagen att fungera har de hjälp av Zusanne Orgum, som arbetar i stallet.
– Utan Sanne i stallet vet jag inte hur det skulle fungera, säger Katharina.
Att pappa Thomas och mamma Sophie är både hästkunniga och skickliga ryttare är en stor tillgång. Mamma Sophie har just nu lagt sin egen tävlingskarriär på sparlåga för att kunna stötta dottern så mycket som möjligt.
– Både jag, Sofie och Zusanne rider någon av Katharinas hästar varje vardag. Då har hon två kvar att rida själv, berättar Thomas.
Runt hästarna finns också ett välfungerande och proffsigt team med hovslagare, veterinär och de nog så viktiga tränarna. Thomas understryker vikten av att träna regelbundet för duktiga instruktörer, och berättar att Katharina oftast tränar två till tre gånger i veckan för Mia Grane, en mycket meriterad tränare på hög nationell nivå, med bas på Hammarö. Med jämna mellanrum kommer även tränaren Roberto Cristofoletti till Hammarö, oftast under helgerna.
– Katharina rider då tre av hästarna för honom på fredagen, och på lördagen trimmar hon alla fem, berättar Thomas.
Roberto Cristofoletti kommer från en riktig hästfamilj i Italien och tävlar svår hoppning både nationellt och
internationellt. I dag bor han i Sverige och är sambo med Helena Lundbäck, även hon hoppryttare och tidigare med i landslaget. Den här träningsnivån visar hur målinriktad Katharina är. Till våren fyller hon 15 år och tar då steget upp i tävlingssammanhang, från Children till Junior. Det innebär att hon behöver ha hästar som klarar banor med hinder upp till 1,40 meter.
– Jag har förmånen att ha riktigt bra hästar som kan gå de här klasserna, berättar Katharina.
I år faller många av de bästa juniorerna bort i juniorlandslaget på grund av åldersstrecket, och det blir några platser lediga.
– Det är lite vågat att säga att mitt mål är EM till sommaren. Men jag tänker att jag åker på de tävlingarna som landslagsledningen vill att man åker på för att vara intressant för uttagningen, så får vi se hur långt det räcker, säger Katharina med ett leende.
I februari lastar familjen alla fem hästarna i hästbussen och åker till Oliva i Spanien. Där stannar de i tre veckor för träning med Roberto och deltagande i tävlingar i de högre klasserna. Ponnyerna följer med för träning men får inte tävla. Efter en kortare vistelse hemma bär det sedan av till Belgien för att senare i vår fortsätta till bland annat Frankrike. Resorna ute i Europa är många och ofta flera veckor långa, vilket väcker frågor om hur skolan fungerar.
– Det går bra. Jag hänger med i skolan och när vi är ute och reser har jag alltid med mig mycket läxor, berättar Katharina.
Sen får hon ju erfarenheter som inte går att få i en skolbänk. Som engelskan som hon idag pratar flytande. Det märks på denna unga dam att hon är van vid att röra sig med folk hon inte känner och talar obehindrat med oss under intervjun. Trots att hästarna, tävlingarna och alla resor tar mycket tid vill hon ändå plugga på hög nivå.
– Jag vill läsa ekonomi och sedan plugga vidare, kanske mot juridik. Det kan ju vara bra att ha en utbildning, man vet ju inte hur ridningen kommer gå, säger Katharina.
Under 2025 har Katharina tagit sammanlagt fyra SM- och EM-medaljer. Hon ligger etta i Värmland bland alla ryttare i hoppning, dressyr och fälttävlan, åtta bland landets alla juniorer under 19 år och på plats 42 bland samtliga hoppryttare i Sverige – seniorer inräknade. En fantastisk bedrift av en 14-åring, och utan tvekan ett namn vi kommer att få anledning att återkomma till.
Det är inga små hinder som de hoppar över, Katharina och hennes hästar.
