Text: KRISTINA Foto: NORDIC SOLAR
Den 24 september tas Hammarö Energis nya solcellspark Solängen i drift. Samtidigt pågår arbetet med nästa steg, där batterilagring och en möjlig Energigemenskap står i fokus.
24 september Klockan 12 kopplar Ellevio in Solängen och Hammarö Energis nya solpark vid Industrileden kan börja leverera el. Solängen har omkring 5 000 solpaneler och elva växelriktare. Anläggningen beräknas producera omkring tre miljoner kilowattimmar el per år och livslängden beräknas till cirka 35 år. De sanka markförhållandena har gjort bygget utmanande och krävt drygt 3 000 pålar för att förankra anläggningen. Men även om Solängen nu börjar producera el är projektet inte helt färdigt. En fråga som fortfarande återstår är vilken typ av batterilager som ska användas.
Hammarö Energi inväntar ett inriktningsbeslut om den planerade energigemenskapen. Vilken lösning som väljs för batterilagringen beror på om projektet genomförs eller inte.Hammarö Energis vd Johan Modin hoppas på en energigemenskap.
– Ett batteri som passar energigemenskapen bäst skulle vi kunna placera intill Solängen och kan vara
intjänat på 8–10 år. Ett batteri för stödtjänster kan placeras inne i panncentralen, och det skulle vara intjänat på ungefär fyra år, säger han.
En energigemenskap innebär i korthet att lokala aktörer samarbetar kring produktion, användning och lagring av energi. Förstudien på Hammarö undersöker bland annat de tekniska, ekonomiska och juridiska förutsättningarna för ett sådant system. En del handlar om hur lokal elproduktion, exempelvis från Solängen, kan kombineras med batterilagring och hur el kan användas mer effektivt där den produceras. För Johan Modin är beredskapen en viktig del av frågan.
– En energigemenskap skulle vara positiv på flera sätt, särskilt vid en kris. Kan vi producera och lagra mer el lokalt och använda den där den behövs, stärker det också vår beredskap. Att kunna bli mer självförsörjande på el skulle vara till gagn för hela ön, säger han.
Just energiberedskap är också aktuellt genom Energimyndighetens nya Energiberedskapskliv. Det är ett statligt investeringsstöd som ska stärka energiförsörjningens robusthet och motståndskraft vid störningar, fredstida kriser och höjd beredskap. Stödet riktar sig bland annat till företag som producerar, lagrar eller distribuerar energi, och kommunala energibolag kan omfattas.
– Om det finns möjlighet att få stöd till investeringar som stärker energiberedskapen är det självklart något vi ska titta på, säger Johan Modin.
I samband med diskussionerna om möjliga placeringar av kommunens så kallade kaveldun har även Hammarö Energi fått frågan om de skulle kunna placeras vid Solängen. Det handlar om ett 30-tal ljusinstallationer som i dag står i ett förråd. De har ömtåliga kupor i toppen och de högsta är omkring tre meter höga. Hammarö Energi har sagt nej till att placera kaveldunen i solparken.
– Det vore ganska dumt att ställa dem vid solparken eftersom de fungerar som åskledare. Dessutom är det tekniskt svårt eftersom de kräver växelström medan solparken producerar likström. Det är alltså både tekniskt och säkerhetsmässigt olämpligt. Vi har sagt nej till att ha dem i parken, men det är okej att ha dem i närheten, säger Johan Modin.
Hammarö kommun har utrett flera möjliga placeringar, bland annat solparken, olika rondeller och om-
rådet vid Djupängen. Men de öm-tåliga kuporna riskerar att skadas av stenskott om de står nära vägar och på platser där människor enkelt kan komma åt dem finns risk för skadegörelse. I mars tog kommunstyrelsen be-
slutet att det i dagsläget inte finns ekonomiska förutsättningar att prioritera en utplacering av dem.
