Alla dessa vackra blommor

Åke Johansson och Leif Holmqvist från Naturskyddsföreningen.

Text: ANNIKA  Foto: HÅKAN, PIXABAY

Blunda och tänk dig tillbaka till en av sommarens vackra dagar. Tänk dig en stor äng med lupiner i full blom, fladdrande fjärilar och surret av insekter. Visst är det vackert? Men i verkligheten är det en ren katastrof.

Varje år etablerar sig nya arter i vår fauna, ofta på egen hand. Men de som fått hjälp hit av oss människor kallas för främmande arter. De har kanske kommit hit som fripassagerare i importerade produkter, eller helt enkelt odlats. De främmande arter som skadar vårt ekosystem, påverkar hälsan hos djur och människor negativt, har negativa effekter på jord- och skogsbruk eller åstadkommer ekonomisk skada kallas för invasiva. Lupinen är en av de invasiva arter som etablerat sig rejält i den svenska naturen.

Två som verkligen vet hur illa det står till med lupinen och de andra invasiva arterna här på Hammarö är Åke Johansson och Leif Holmqvist från Naturskyddsföreningen. Den information de delger oss är riktigt skrämmande.

Nu är det inte bara lupinen vi ska se upp med. Det finns ytterligare sex arter som det blir riktigt illa om de får fäste. Vi talar om vresros, gul skunkkalla, jätteloka, jättebalsamin, sidenört och parkslide. Visserligen är de vackra men dessa växter tar över och tränger bort de arter som egentligen borde växa här. Våra inhemska växter har stor risk att dö ut och med dessa även vissa djurarter.

– Det finns ju bin och andra insekter som är beroende av speciella växter. Försvinner de växterna så försvinner också dessa arter, och i nästa steg försvinner kanske andra djur som i sin tur är beroende av dem. Det blir en förskräcklig kedjereaktion. Till slut kan det vara vi människor som berövas en del tjänster som naturen bistår oss med, som pollinering av fruktträd och bärbuskar, berättar Leif.

EU har listat ett sextiotal växter som är invasiva. Alla finns inte i Sverige än men de ovanstående sju får man inte ha eller odla på sina marker eller tomter.

– Det är mark- eller tomtägarens ansvar att se till att de kommer bort och att de inte sprids på vägen, berättar Åke.

   Och då är det inte bara att gräva upp och slänga på komposten. Nej, här gäller andra sätt för att se till att de inte sprids. De växter man vill bli av med ska förslutas i dubbla säckar, levereras till återvinningscentralen och lämnas som brännbart avfall. Tillhör du den skaran som plockar buketter av lupiner så går det bra att slänga dem bland hushållssoporna som går till förbränning. Bara de försluts väl. Varje art måste bekämpas på sitt sätt, och svårast är parksliden. Om det överhuvudtaget går.

– I Sverige finns det bara honväxter av parkslide så de kan inte sprida sig med frön utan de sprider sig via rotsystemet. Minsta lilla bit kan slå rot på annan plats. Även växtdelar som slängs på vanliga komposten eller deponier sätter rötter och sprider sig, de är ett otyg, berättar Åke.

Parkslidens rötter är så starka att de i vissa fall har vuxit in i avloppsrör, vattenledningar och husgrunder med enorma skador som följd. De som fått in denna vackra växt på tomten måste noga läsa på och kanske ta hjälp med att få bort den. Och det kan ta flera år. Många gånger sprids de här arterna genom att man flyttar på jordmassor. Man får helt enkelt med sig frön eller rotdelar som sedan snabbt etablerar sig på nya platser. Det är därför oerhört viktigt att man inte flyttar på jord hur som helst. 

Nu måste vi alla hjälpas åt för att få bort och minimera tillväxten av dessa arter. Vi vill ju behålla vår svenska natur med de växter och djur som ska växa och leva här och den mångfald den ger. Det spelar ingen roll hur vackra eller exotiska du tycker ovanstående växter är. Och ta inte med exotiska växter eller frön med dig hem från andra länder. Du vet inte hur förödande det kan bli för vår svenska natur. Konsekvenserna kan bli katastrofala. De hör inte hemma här och kan göra mer skada än nytta. 

Om du ser invasiva arter ska du gå in på invasivaarter.nu och rapportera in var du hittat dessa. Resultaten går då vidare till berörda parter som Länsstyrelsen och kommunerna och även till artportalen. 

 Åke Johansson och Leif Holmqvist från Naturskyddsföreningen.
Gul skunkkalla.

Jätteloka.
Jättebalsamin.
Lupiner.
Parkslide. Honväxt.
Sidenört.
Vresros.

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Detta kan du göra för att undvika spridning av invasiva växter.

Försök att ta bort dem som så fort som möjligt. Det är viktigt att få bort hela växten, särskilt frön och rötter. Lättast är det innan de gått i blom för att undvika fröspridning. Var försiktig, när det gäller till exempel parkslide kan minsta lilla kvarbliven rotbit ge upphov till en ny planta.

Släng aldrig avfall av invasiva växter i naturen, på komposten eller i trädgårdsavfallshanteringen på återvinningsstationen. Det säkraste är att bränna upp växtdelarna. Har du inte tillstånd av kommunen att bränna trädgårdsavfallet själv så fråga din återvinningscentral vad de har för rutiner för att ta hand om invasiva växter.

Vid transport av avfallet är det mycket viktigt att det läggs i väl förslutna säckar så det inte fröar av sig eller att delar faller av längs vägen. 

Upptäcker du någon av dessa arter i naturen ska du rapportera in fyndet, med bild, till Artportalen.

Var uppmärksam på vad u köper eller tar emot för växter som är ämnade för din trädgård. Fråga din växthandlare om råd eller läs mer på Naturvårdsverkets hemsida innan du planterar en okänd växt. Nedan angivna arter är sådana som etablerat sig i Sverige och ska utrotas. Här kan du läsa om hur du ska göra. 

Blomsterlupin är mycket spridd över hela landet. Kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder. Små plantbestånd kan man gräva upp. Vid större bestånd är det enklast med slåtter. Växtmaterialet bör avlägsnas för att förhindra att växtplatsen blir för näringsrik. Bekämpningen av blomsterlupinen tar flera år och måste pågå tills samtliga grobara frön från markens fröreserv är borta.

Jättebalsamin är en EU-listad växt som sprätter iväg sina frön. Den är spridd i hela landet och ska tas tidigt innan den går i blom. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Jätteloka är EU-listad och en jätteväxt som är spridd över hela landet. Har en växtsaft som kan ge svåra brännskador på huden. Ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att förställningarna inte lämnas kvar i området. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare. Använd skyddskläder och glasögon då du kan få hudskador av växtsaften. 

Parkslide är en av de värsta och mest seglivade invasiva främmande arterna i Sverige. Här behövs experthjälp för att få bort växten som kan ta flera år att utrota. Det krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. Ett konstant skördande av växtens ovanjordsdelar under några år därefter behandling med glyfosfat och slutligen täckning med markduk verkar kunna minska växtens spridning. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik rotkapning och grävning då parkslide sprids med rotskott och små fragment av roten.

Gul skunkkalla är en mycket invasiv EU-listad våtmarksväxt som det fortfarande finns chans att utrota. Ta den direkt du upptäcker den och se till att få med rotdelar. Bekämpning kan göras under hela växtsäsongen men görs bäst när plantorna fortfarande är små.

Vresrosen är vanlig i stora delar av landet. Möjlig att bekämpa när växten är liten. Gräv upp små exemplar. Större plantor kapas vid basen med trädgårdssax eller röjsåg. Nya bestånd kan växa upp ur kvarvarande rotdelar så var noga med att se till att rotdelarna följer med upp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.