Text: JONATHAN Foto & montage: CHRISTINE
Tresiffrigt på tårtan betyder respektabel ålder. Skoghalls bruk fyller 100 år och HammaröNytt har pratat med fyra medarbetare om livet bland kartongmaskiner, hydraulik, sladdar och kontakter och en strävan om att bli en så miljövänlig industri som möjligt.
När jag var liten undrade jag alltid vad alla som cyklade ner till fabriken gjorde hela dagar-na. De var ju så många. Jag visste att det tillverkades något som kom ifrån skogen men jag var inte helt säker på vad det var och vilka som använde det som producerades i den där byggnaden som bara rykte hela dagarna. Och nätterna.
Idag är min kunskap större. Skoghalls bruk är en jätteindu-stri som levererar var sjätte vätskekartong i världen. Inte i Värmland. Inte i Sverige. I världen. Det är en ofantlig omfattning. Så nog hade alla de där cyklande fabriksarbetarna fullt upp hela dagarna. Eller?
– Det var nog så att det fanns en viss övertalighet förr i tiden, säger Reijo Långström. På sjuttiotalet var det bara att gå till verkstan och kalla ihop ett arbetslag med all kompetens och göra det man skulle. Så arbetar man inte idag. Bruket sysselsatte mängder med människor med specialkunskaper inom vissa områden. Idag är mycket av sådan expertis ersatt med firmor som kommer och gör jobbet när det behövs. Bruket har en mer slimmad organisation idag och det är nödvändigt för att överleva.
Reijo Långström är nybliven pensionär. Utbildad elektriker på Lysåsens yrkesskola och under nästan femtio år trogen sin arbetsplats.
– Som så många andra sa jag att ”här kommer jag inte att vara kvar länge”, men det kom att bli i stort sett hela mitt yrkesliv berättar Reijo. Jag testade på att vara resemontör under en kort period men det var inget för mig.
Vägen från utbildningen på Lysåsen till elverkstan var inte lång. Promenaden mellan byggnaderna var ungefär den tid det tog att få ett jobb på bruket. Det räckte att anmäla sig hos basen så var det klart.
– Som nyutbildad var det enkelt att få jobb, säger Reijo. Hierarkin inom bruket var tydlig men jag har alltid haft bra chefer runt mig så jag trivdes från första stund. Det var mycket som var enkelt med att få jobb på bruket. Jag bodde i Lunden då och hade även en båt. Det var nära till allt och bra betalt. Det har facket alltid sett till att man har på Skoghalls bruk.
Att kunna arbeta i sin hemort medför ett enklare liv. Logistiken med att transportera sig till sin arbetsplats suddas ut och kan istället bli en hälsosam cykeltur. En som gärna tar järnhästen till jobbet är Marga Sandström, labb- och miljöchef på Skoghalls bruk.
– Det är en enorm fördel med att inte behöva bo i en storstad, säger Marga. Skoghalls bruk är dessutom en trygg arbetsplats och jag har alltid haft bra arbetskamrater. Jag känner att det är enkelt att identifiera mig som en person som arbetar på Skoghalls bruk. Det är som att ha en väldigt stor släkt.
Marga Sandström är utbildad kemist och började jobba inom skogsindustrin 1987. Tio år senare kom hon till Skoghall och har under åren sett stora förändringar inom sitt ansvarsområde.
– Under mina trettio år har det hänt mycket, berättar Marga. Det har genomförts många produktionshöjande- och miljöförbättrande åtgärder så idag har Skoghalls bruk en väldigt modern produktion där utsläppen är betydligt mindre än förr.
Klorgas som blekmedel har ersatts av klordioxid och väteperoxid. Oljeförbränningen har minskat med sjuttiofem procent tack vare att en oljeförbränningspanna byggdes om till en biobränslepanna och en ny energieffekiv sodapanna medförde också mindre oljebehov och reducerade utsläpp. Marga Sandström ser dock miljöarbetet som ständigt pågående och något som bara kan bli bättre.
– Jag har ungefär sex år kvar tills jag går i pension, säger hon. Tänk vad fint det vore om vi helt kunde eliminera oljeförbränningen under den tiden jag är kvar. Det hoppas jag hinna med.
Drömmen om en ännu grönare industri ligger naturligtvis nära till hands för en person som arbetar med just miljöfrågor. Marga Sandström beskriver ännu en stor grön fördel med att vara verksam inom skogsindustrin.
– Jag gillar att arbeta med något där råvaran finns i närheten, förklarar hon. Skoghalls bruk ligger placerad där råvaran växer och det ser jag som en av
skogsindustrins styrkor. Vi importerar inte olja från mellanöstern för att tillverka något som sedan ska skeppas tillbaka ut i världen. Vi gör kartong av träd som växer i närheten. Det känns bra tycker jag.
Sofia Kjellström arbetar som bestrykare på KM7 och ser brukets slutprodukt. Kartong bestruken och behandlad i sin finaste form. Sofias jobb är att få till kartongens yta så tryckbarheten är så bra som möjligt utefter kundernas krav. Sofia är hyfsat ny på bruket och gjorde sin första dag som heltidsanställd skiftarbetare 2016. Att arbeta skift ingår i arbetet för många inom en industri som inte gärna stannar upp oavsett tid på dygnet.
– Skiftarbete passar mig väldigt bra, berättar Sofia. Det är egentligen inga konstigheter och jag har bara positiva erfarenheter med att arbeta skift. Jag har väldigt mycket ledigt på tider som ett vanligt dagsjobb inte har.
Sofia läste förpackningsdesign på Broby grafiska i Sunne och kom därigenom i kontakt med skogsindustrin på Gruvöns bruk i Grums. Kollen inom STORA-koncernen är god och när det behövdes folk på Skoghall fick Sofia chansen.
– Min erfarenhet från Gruvön gav mig jobb på Skoghalls bruk kan man säga, berättar Sofia. Ska man jobba skift så behöver man vara empatisk och bry sig om sina kollegor och de egenskaperna har jag.
Ett typsikt krångel i en kartongmaskin är att kartongbanan helt enkelt går av. Då backas kartongen och sprutar ut lite här och var. Oftast är det över på någon timme men vissa gånger kan det ta ett helt skift innan produktionen är tillbaka med full kraft. Att arbeta tillsammans i en sådan situation är viktigt.
– Som bestrykare behöver man vara hyfsat stark och orka med sitt jobb, säger Sofia. Blir det stopp i maskinen behöver man kunna ta i ordentligt för att lösa problemet.
Närheten till både medarbetare och chefer beskriver Sofia Kjellström som mycket bra inom bruket.
– Jag tycker att mina chefer engagerar sig mycket i oss som är anställda där jag jobbar, säger Sofia. Det är skönt att det är noga med att vi arbetar på ett säkert sätt och inte blir skadade. Risken finns ju alltid men det gör den ju på vilken arbetsplats som helst.
Om Sofia skulle beskriva Skoghalls bruk för en person som vill arbeta där så är svaret enkelt.
– Personligen så tycker jag att skiftarbete är positivt. Det tillsammans med att det känns seriöst och tryggt tycker jag är viktigt. Vi får bra utbildning i säkerhet och det känns prioriterat. Även utbildningen X-10 som innebär en ökad förståelse för företaget som helhet, hur vi beter oss och hur vi ska ta oss vidare känns väldigt nyttig. Det blir en gemenskap mot gemensamma mål. Bra medarbetare i en trevlig miljö får man på köpet.
Säkerhet och miljö rinner som en röd tråd genom allas svar. Så även hos Christer Johansson, arbetsledare på underhåll för fiberlinjen och anställd sedan 1974.
– Jag leder och fördelar veckoarbetet utefter de uppdrag vi får från vår planeringsavdelning, berättar Christer. Jag har fyra medarbetare och vi ska tillsammans lösa det som behövs. I mina arbetsuppgifter ingår även personalvård.
Christers pappa arbetade på centralverkstan så steget till att söka sig till Skoghalls bruk kom naturligt. Ett sommarjobb som svarvare vidare till verkstadsmekaniker med fokus på pumpar och växellådor och sedan till hydraulikmekaniker. Arbetsledare har Christer varit sedan länge. Med många år i sitt CV har Christer sett några av de stora förändringarna inom bruket. Utbildningskravet hos de som söker jobb idag är en av dem.
– När man läser en ansökan idag slås man av hur duktiga många är på allt möjligt, säger Christer. En del skriver mer än de kanske kan. Det som är avgörande är dock när man träffar personen i fråga och får ställa frågor om tidigare erfarenheter. Man kan ganska snabbt läsa av en person och bedöma hur den kommer att kunna passa in i arbetslaget.
Christer Johansson håller också närheten till arbetsplatsen som viktig. Signalerna från andra var att det fanns alltid jobb på
bruket och där kunde man säkra sin framtid. Att kunna avancera inom organisationen lät också bra tyckte Christer.
– Trots att sjuttiotalet var lite skakigt har jag alltid känt att min anställning har varit trygg. När cheferna tog stora beslut så visade de sig vara rätta. Att bruket renodlades till att bara tillverka kartong istället för olika produkter i olika maskiner var ett viktigt beslut. Bygget av KM8 1996 säkrade framtida produktion.
Med omorganisationer kommer personalförändringar. Att färre anställda ska göra fler arbetsuppgifter brukar vara ledord vid sådana omställningar. Så även inom Skoghalls bruk. Christer kände personligen aldrig någon större oro. Hydraulik är inget som försvinner inom en stor industri. Dessutom finns alltid en möjlighet att utveckla sig till i stort sett vad som helst inom organisationen.
– Med rätt anlag och ambitioner kan man gå hela vägen till fabrikschef i princip, säger Christer. Man kan klättra i karriärstegen och öka sin lön om man bara vill. Det är en stor fördel med att arbeta på Skoghalls bruk. Som medarbetare blir du sedd om du visar att du vill.
Säkerhetsarbetet är viktigt även för Christer Johansson. Och det har präglat hans syn på säkerhet även utanför arbetstid.
– Säkerhet är ständigt närvarande i mitt jobb och det blir så att man tar med sig det tänket hem också. När grannen gör något riskfyllt så vill man ju prata med honom om det. Sådant smittar av sig.
Pressbild
Pressbild
