Att lära sig cykla

GÄSTKRÖNIKAN

7 690 meter. Så långt har jag på cykeln från min hemmadörr till entrén på jobbet. Det tar mig 17 minuter dit. 22 minuter hem. Tidsskillnaden beror inte på att det är mer uppför på vägen hem, eller den konstanta motvinden på Hammaröleden. Jag cyklar inte ens på Hammaröleden. Det blåser betydligt mer där än på skogsinringade Karlstadsvägen. Tidsskillnaden beror på att jag kör tempolopp med mig själv på morgonen. Och jag vinner alltid.

Att cykla till och från jobbet är bland det bästa jag börjat gjort. På de cirka 20 minuterna hinner jag komma på saker och lösa problem som jag annars inte hinner på dagarna. Vad vi ska äta, vad vi ska göra på helgen, hur jag ska göra för att bli stenrik. Under den här cykelturen kopplar jag bort mig själv från mina egen hjärna, och bara är. Det är lite av min dagliga uppenbarelseresa. Jag kommer på otroligt många bra saker när jag själv inte lägger mig i mina egna tankar. Problemet är bara att jag ofta glömmer bort vad jag tänkt på när jag väl kommit fram. Som förra veckan, då kom jag på en grymt bra affärsidé. Den hade garanterat gjort mig ekonomiskt oberoende. Om jag bara hade kommit ihåg vad det var. Så jävla tråkigt när det händer.

Som småbarnsförälder är det dessutom viktigt att hitta sina egna små stunder att koppla av på. Mikrovilan. För mig är det här det enda tillfället på dagen som jag är helt ensam, där jag inte behöver prata med någon och där jag inte behöver ta hänsyn till något annat än trafiken. Och när jag tänker på de här stunderna, och den njutning jag får under cykelturen, så känns det som att jag precis lärt mig att cykla.

//Johannes

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.