Orädd producent som går över genrerna – vi träffar Erik Rynefors

Text och foto: Kristina

Kanske har du sett den stripade bilen fara omkring på ön. En röd Hyundai det står Johan Boding & The Night of Queen på. Johan Boding, alias ”King of Queen”, är på turné igen, nyligen med showen Wheel of fortune och nu festivalspelningar. Bakom arrangemanget står hammaröbon Erik Rynefors.

Erik växte upp i Floby utanför Falköping med en far som var rektor men även inbiten föreningsmänniska. Han var med i orkesterföreningen, ledde manskören, var aktiv i både golf- och tennisklubbarna och hann även med att vara kommunpolitiker förutom sin tjänst som rektor.

– Det var ju på 60-talet, när man byggde upp Sverige med skolor, sporthallar och så vidare. Det tyckte han var roligt. Men det blev mer och mer musik, han var duktig cellist. Så jag fick väldigt mycket av mitt musikintresse från honom, berättar Erik. 

Pappan ledde även en manskör som var vilande förutom vid Valborg då den återuppstod varje år. I slutet av 70-talet blir kören stadigvarande och Erik gick med. Hans första insats blev att sjunga på en begravning, det var bagaren i byn tillika förstebas i kören som gått bort. 

– Hans röst hade tystnat och jag fick fylla hans plats och föra traditionen vidare. Det är den stunden som var avgörande för mitt engagemang i körsång, berättar Erik. 

Mamman var också väldigt kultur- och musikintresserad. Folkdans blev ett stort intresse med åren, och även detta tog Erik till sig. 

– Jag ville bli rockstjärna och spela gitarr. Sven-Erik Magnusson var min första idol, sen kom The Beatles och Hep Stars. Men pappa ville att jag skulle spela fiol, berättar Erik. 

Erik började spela fiol redan i tioårsåldern. Alla trodde att han spelade efter noterna, men han lyssnade in styckena och lärde sig dem utantill. 
– Att spela fiol var ingen tjejmagnet direkt. Jag stack till skolan tidigare för att lämna fiolen på expeditionen så ingen skulle se. Musikskoleavslutningen i maj var värsta dagen på året, då skulle alla få höra när det gnisslade. Den kvällen fick fiollådan sommarlov och jag spelade ingenting förrän till hösten, berättar Erik. 

Pappan fick med piska och morot Erik att fortsätta spela fiol, vilket han är otroligt tacksam för så här i efterhand. När Erik började åttonde klass föreslog mamman att han skulle spela när de dansade folkdans. Tillsammans med en ”riktig” spelman fick han lära sig flera låtar utantill.
– Det blev som en aha-upplevelse, det var ju det jag kunde och så jag hade spelat hela tiden. Men pappa var ingen vän av folkmusik, han tyckte det lät bedrövligt och var inte värt något, skrattar Erik.  

Folkmusiken blev ett utmärkt sätt att uttrycka sig känslomässigt för Erik. Han bildade folkmusikgrupp Forsmark 3 tillsammans med gymnasiekompisen Harald Kennemark som var pianist och hans lillebror Hans som spelade fiol och gitarr. En Rynefors och två Kennemark blev Forsmark 3 och hade inget med kärnkraft att göra.
   Samma sommar åker Erik till Varberg på spelmansstämma och får höra nyckelharpa live, och han bestämde sig direkt för att lära sig spela instrumentet. 
– Den mjuka klangen i nyckelharpan och att det betraktas som ett svenskt nationalinstrument lockade mig. Fiol lärde jag med hjälp av lärare, men nyckelharpan lärde jag mig själv. Den sommaren jobbade jag på dagarna och spelade hela nätterna, skrattar Erik som därmed utökade Forsmark 3 instrumentmässigt.
   Forsmark 3 fick snabbt spelningar, bland annat en skolturné för högstadieelever. Två vinylskivor och en CD spelades in och bandet var utöver otaliga spelningar i Sverige och övriga Norden även på tre USA-turnéer. Allt samtidigt som Erik arbetade som lärare i Falköping. Han var även djupt engagerad i Floby Volleybollklubb där han spelade i B-laget, tränade damlaget och var ordförande i supporterklubben. Klubben blev svenska mästare 1982 och Erik var kvar till 1984. Det året var han coach och laget var två bollar från att vinna SM-guld igen. Men då fick han uppleva baksidan, påhopp som gränsade till hot när laget inte gick hela vägen. 
– Inget mot dagens näthat, men det fick mig att hoppa av, berättar Erik. 

Pappan tyckte då att Erik borde skaffa sig en ordentlig utbildning om han tänkte sig fortsätta arbeta som lärare, och så fick det bli. Han kom samma höst in på lärarutbildningen på Högskolan i Karlstad. 
Under studietiden var han med och startade Sällskapet Carlstads ManskörsBröder, eller bara CMB, som delar sina initialer med nationalskalden Carl Mikael Bellman.
– Vi var åtta stycken som övade och övade och det blev succé vid vårt första uppträdande på tackfesten, berättar Erik.
   Intresset ökade och kören växte. Detta utvecklades sedan till ett Bellmanspel som Erik skrev under jullovet 1985. Bellmanspelet krävde även kvinnliga sångare, så utöver manskör medverkade även en blandad kör i spelet på Arenan. Tjejerna bildade sedan en egen kör som efter ett par år tog sig namnet Söt Likör. Hösten -89 började solisten från Varberg Anne-Lise i kören och kärlek uppstod. De flyttade ihop, bytte adress några gånger och fick döttrarna Sofie och Sara innan flytten gick till Hammarö 1997. 
– Huset hade en allmänning på två håll och låg nära både en fantastisk förskola och Hammarlunden. Där kunde vi gå med barnen till förskolan och skolan utan att korsa en enda väg, berättar Erik. 

2006 arrangerade Erik ”Kör med kör” – The show must go on med 40 sångare från Söt Likör och 40 från CMB som tillsammans med Christer Nerfont och ett rockband gjorde en hyllning till Queen på Scalateatern. 
– Att som körledare få göra rock, det stack ut, och att få göra det live. Vi sålde ut alla
föreställningar, och jag kände att det var så roligt att jag ville göra detta även utanför Karlstad. Men då skulle jag behöva säga upp mig och lämna körerna, så det var inte ett enkelt beslut, berättar Erik.
   Ett och ett halvt år senare hade Erik sagt upp sig, anlitat 16 sångare, Christer Nerfont och rockbandet för att sätta upp A Night At the Opera, Queens skiva från 1975. 18 låtar i tur och ordning. Premiären var planerad till oktober 2008. Men i april var Christer Nerfont tvungen att tacka nej. 
– Han var ju den viktigaste pusselbiten, den som skulle sjunga Freddie Mercury. Men jag blev då tipsad om Johan Boding som hade varit med i Så ska det låta på tv. Jag tittade på reprisen och insåg att den rösten skulle passa perfekt. Jag tog kontakt med Johan, vi träffades och skrev kontrakt på rekordkort tid, berättar Erik. 

Vid en föreställning sitter Håkan Ivarson, vd på Dalhalla, inbjuden i publiken. Detta mynnar ut i att de får spela A Night At the Opera på Dalhalla 2009, och i och med detta öppnar sig Sverige för ensemblen. En milstolpe för Erik som blir väldigt rörd när han tänker tillbaka. 
– Att få göra detta på Dalhalla var helt avgörande. Då kunde jag ringa upp konserthusen runt om i Sverige, det gav en legitimitet, berättar Erik. Det som bara skulle göras i Karlstad i en teater för 400 personer blev plötsligt för 4 000 i stället.  

Succén var ett faktum. 2010 kom de tillbaka till Dalhalla med i stort sett samma show, 2013 med nya showen Keep yourself Alive och 2019 med showen Freddy Forever. 
– Tillsammans med outslitlige Johan Boding har det blivit en vårturné, en höstturné och så några spelningar på sommaren. Så har vi hållit på i tretton år nu, skrattar Erik. 

Utan Eriks vetskap skrev dottern Sofie till Queens fanclub och berättade om vad pappa Erik höll på med. I samma veva börjar de lägga upp klipp från olika föreställningar. 
   Brian May, gitarrist i Queen, svarar Sofie och de får mycket publicitet vilket ger besökare från hela världen vilket öppnar för att i oktober 2011 spela i Liverpool och på Hammersmith Arena i London, England. Queen spelade på den arenan nio gånger och det var en dröm för Erik att få ta sin show just dit. 20 sångare med band åkte över, och i publiken sitter Queens ljudtekniker Kris Fredriksson.
– Han är Brian Mays förlängda arm. Han bjöd in oss att spela på Freddie Mercurys födelsedagskalas 2017 där hardcorefans från hela Europa gästade. Vi gjorde succé och fick löfte om att få komma tillbaka. Det har inte skett än, men det är en av sakerna som gör att jag inte lagt av än, säger Erik. 

Under pandemin har Erik i princip haft näringsförbud. Anne-Lise har dock ”ett riktigt jobb”, de har låg boendekostnad och utflugna barn. 
– Det var inte synd om oss, det fanns de som hade det mycket värre. Det har mest varit påfrestande mentalt, att inte veta när det ska ta slut, berättar Erik.
   I väntan på att pandemin skulle ta slut skapades den nya produktionen ”The Swedish ELO Tribute Show” som ska spelas i ett kalkbrott utanför Falköping i augusti och sedan på Scalateatern i november.
– Men jag bestämde mig för att inte gå ner mig fysiskt i alla fall, att jag skulle vara i bättre fysisk form när pandemin var över, så jag tog upp golfen, spelade padel och började promenera. Tillsammans med Anne-Lise började jag med ”Hitta ut” också, vilket var jätteroligt att göra ihop. Tack vare det har vi upptäckt många nya delar av Hammarö kommun. Efter ett tag bestämde jag mig för att jag skulle gå en mil och dagen i ett helt år. Och det höll, hela 2021 gick jag i snitt en mil om dagen. Jag har gått ner några trivselkilon, sover bättre och snarkar mindre, berättar Erik.  

Nu ser Erik fram emot nya konserter med Night of Queen, att nya ELO Tribute blir en succé och att han får en härlig höst tillsammans med sångföreningen Manhem som han leder sedan 2005. Och framöver hoppas han på att få bjuda på mer kultur i sin hemkommun och utesluter inte någon större satsning. 

Extras

Johan Boding & Night of Queen

Radioinspelning live från Kalkbrottet lördag 18 augusti 2012

Videos från deras webbplats

Inför besök i Montreux september 2017

Tre klipp från senaste veckorna

De fick äran att avsluta hela epoken Törebodafestivalen 2000–2022. Ett oförglömligt minne för såväl arrangörer, publik och medverkande.

Minnesbilder från ”The Final Show” – Törebodafestivalen 9 juli 2022

Forsmark Tre 

Polska  från Västgötalåtar CD 1992:

Sällskapet CMB & Söt Likör 

En god bit svensk kultur.  CD inför USA-resa 1994. De medverkade i invigningsprogrammet inför VM i fotboll samt bevittnade och sjöng på plats i Detroit.
Sverige – Brasilien 1-1 https://youtu.be/1QG6V-cLYHg


Sångföreningen Manhem

GLIMT-Magasin från VÅR & VÄRME – JUL & LJUS

The Swedish ELO Tribute Show

Scalateatern https://elotributeshow.se/ljud-film-bild/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.