Slut för dagmammorna på Hammarö

Dagbarnvårdarverksamheten på Hammarö ska avvecklas. Kommunen skyller på ett minskat intresse för omsorgsformen. Dagmammorna, å sin sida, menar att kommunen varit dåliga på att marknadsföra deras verksamhet.

Historiskt sett har dagbarnvårdarna – dagmammorna – stått för en stor del av barnomsorgen i såväl Hammarö som i riket i övrigt. Så sent som år 2007 fanns det i kommunen 14 dagbarnvårdare med vardera cirka fem stycken barn, inalles ett 60-tal telningar i åldrarna 1-6 år. Idag finns blott tre anställda kvar med totalt 13 barn, och endast ett barn står i kö. Anledningen till den minst sagt radikala minskningen i tjänster sägs vara ett minskat intresse från föräldrarna att placera sina barn hos dagbarnvårdarna.

– Det är en stor minskning, och den följer utvecklingen nationellt, förklarar Maria Kjällström, chef för bildningsförvaltningen i Hammarö kommun.

Till saken hör att dagmammornas verksamhet går under begreppet ”pedagogisk omsorg”. Enligt Skollagen måste kommunen tillhandahålla förskoleverksamhet, samma krav finns inte för dagbarnvårdarverksamheten. För att ha en chans till placering hos dagmamma måste vårdnadshavare aktivt söka den omsorgsformen. En kritik som upprepade gånger framförts till kommunen – främst från dagmammorna samt föräldrar till dagbarn – är att omsorgssökande föräldrar inte blivit informerade om att det finns dagmammor i kommunen överhuvudtaget.

– Vi har fått höra den kritiken länge, och vi har hela tiden arbetat med att försöka förbättra informationen. Men vi tycker också att det finns en hel del orättvisa i beskrivningen, menar Maria Kjällström som bland annat betonar att man från förvaltningens sida varit noga med att benämnda yrkeskåren korrekt, det vill säga kalla dem dagbarnvårdare och inte dagmammor.

Kommunens information utåt ger dock ingen helt entydig bild. På hemsidan går verksamheten under det gamla namnet ”Familjedaghem”. Samma benämning finns också att läsa på ansökningsblanketten till barnomsorgen.

– Vi har behållit ett känt begrepp och inte velat gå in och ändra. Men självfallet kan information uppfattas som bristfällig om den ligger under ett annat namn.

Inte heller kommunens egen tidning ”Hammaren” (mars 2013) har full koll. När bildningsförvaltningen verksamhet beskrivs i punktform nämns vare sig familjedaghem, dagbarnvårdare eller pedagogisk omsorg.

– Dagbarnvårdarna borde givetvis varit med i faktarutan. Det var inget medvetet beslut utan ren glömska och dåligt korrläst av oss som endast läste artikeltexten före tryck, förklarar Maria Kjällström som delvis lägger ansvaret på Hammaren och tidningens ansvariga utgivare, tillika kommunens informatör Josefin Larnemark.

– Josefin har skrivit faktarutan på egen hand utifrån sin kunskap om kommunen i allmänhet och bildningsförvaltningen i synnerhet. Hon arbetade i huvudsak med bildningsförvaltningen de första åren i kommunen. Hon upptäckte felet först när det var för sent att ändra och beklagade missen.

En avgörande konsekvens för avvecklingen är kostnaden för verksamheten. Sedan många år tillbaka samlas dagmammorna och barnen regelbundet i en egen lokal (idag sker det två dagar i veckan). Detta av två anledningar; dels för att ge dagmammorna och barnen möjlighet att träffas regelbundet, och dels för att reglera arbetstiden för dagmammorna som annars riskerar att bli för lång på grund av tidiga lämningar och sena hämtningar.

Kostnaden per barn för kommunen har historiskt varit ungefär lika stor, oavsett om barnet varit på förskoleavdelning eller hos dagmamma. Fram tills en viss punkt. Är antalet dagmammor färre än fem, som idag, kostar denna verksamhet mer. Merkostnaden består bland annat av lönen till en timanställd vikarie, de två dagarna i veckorna verksamheten nu förläggs i den egna lokalen, samt sparad komptid och semester.

– Verksamheten har historiskt heller inte belastats med kostnaden för den gemensamma lokalen, berättar Maria Kjällström.

Denna fördyrande omständighet har kommunen själva utrett. Och det redan år 2009. När sedan en av dagmammorna gick i pension beslöt kommunen att inte tillsätta någon annan på tjänsten. Och fem dagmammor blev fyra. Detta var år 2011 – alltså för två år sedan. Avvecklingen har nu både utretts och beslutats om inom loppet av tre veckor (1-22 april 2013).

– För en utomstående kan det verka snabbt, men vi har arbetat länge med frågan. Det har också funnits en stor politisk vilja att behålla verksamheten, man har hoppats att trenden ska vända.

Den första åtgärden i avvecklingen innebär att tre dagmammor reduceras till två. Inskrivna barn ges dock möjligheten att gå kvar hos dagmamma fram till skolåldern.

– Vi för en diskussion med dagbarnvårdare, facket och föräldrar. Men ingen dagbarnvårdare blir uppsagd. En självklar lösning är att man går in i vikariepoolen, men vi tittar också på möjligheten att arbeta inom andra verksamheter inom kommunen, det var ett önskemål från dagbarnvårdarnas sida.

Dagmammor

Ulla Axelsson, Britt Jensen och Anna-Cari Thorén.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.