Vi träffar Per-Inge Rudström

Per-Inge Rudström hade en idé om att lägga ut gamla bilder till beskådan på Facebook.

Idag har sidan över 2000 följare. Och Per-Inge själv är – återigen – en av sidans främsta bidragsgivare.

Gå in på www.facebook.com och sök ”Äldre fotografier från Skoghall och Hammarö”, och du möts av en mängd bilder; inskannade, avfotograferade och i de flesta fall i nog så bra kvalitet för att man ska kunna identifiera personer, platser och årtal.

– Jag brukar skärpa till och räta upp bilder som läggs in, om det behövs, berättar Per-Inge som startade gruppen gruppen år 2008.

– Jag hade en jädra massa kort liggande i lådor. Och jag tänkte att det måste finns många andra som har det likadant.

Sidan växte sedan. Snabbt.

– Jag jobbade ju på den tiden, så jag avsade mig administratörsrollen. Men nu som pensionär har jag ju hur mycket tid som helst.

Per-Inge är uppvuxen på Hammarö, närmare bestämt Lillängen och Regnbågen. Och även om den gamla bebyggelsen är borta – vita stenhus med stora trädgårdar, liggande på rad från nuvarande byxfickstorget och ända ner till Lillänghamnen – så finns minnena kvar. Som konstnär har han dessutom haft möjligheten att avbilda sina barndoms kvarter. Utifrån fotografier och ett väl utvecklat bildminne (jag har haft det hela livet, sonen Jonas som jobbar som filmare är likadan, berättar Per-Inge) har han tecknat tre bilder som sträcker sig från det gamla missionshuset till södra änden av Åråsvägen. Bilderna är minst sagt detaljrika:

– Här finns gjutjärnspissoaren som för övrigt sprängdes, delvis, i mitten av 1950-talet. Och bredvid den låg taxistationen där Thairestaurangen är idag och AT-kiosken där man köpte tidningar. Och intill den låg Werner Bergs korvkiosk, en telefonkiosk och en Henrikssons glasskiosk. På andra sidan gatan syns den gamla taxistationen, nedanför ett stort rött hus som sedermera revs för att ge plats åt Skoghalls kyrka.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Per-Inge bland annat på ”kemen”, sedermera Akzo Nobel, som snickare. Efter en arbetsskada för tiotalet år sedan jobbade han på Skärgårdsmuseet, fram till pensionen för några år sedan. Och trots att han varit konstnär hela livet, med såväl separat- som samlingsutställningar, bland annat inom Hammarö konstförening och Värmlands Konstnärsförbund, är det först på senare år som han på allvar tagit till sig yrkestiteln.

– Det är Jante som spökar. Men det konstnärlig har alltid legat för mig. Jag minns när jag var liten och min mamma skulle åka på ett ärende kvällstid. Hon lämnade mig ensam framför en hög med smörpapper, och där satt jag och ritade ända tills hon kom hem.

PerInge3     PerIngeOchDockan

Som konstnär rör han sig mellan flera olika tekniker. Bilderna från Lillängen är tecknade i blyerts. En akvarell benämnd ”Jeans och docka” är beställd och på väg ner till Bryssel och systersonen Charlie Weimers nya hem.

PerInge2

PerInge1

PerInge

Byxfickstorget3

Byxfickstorget2

Byxfickstorget1

Samlingen med bilderna från Lillängen, där även bilder från folkets park och centrum ingår, tog Per-Inge fram 1987 och skänkte till bland annat kommunens äldreboenden.

Grytudden-Skoghall-Akvarell.

Fiskeläget-Trumma-Akvarell.

stipendium

 

År 1993 fick Per-Inge kommunens kulturstipendium. År 2009 fick även sonen Jonas samma utmärkelse.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.