Det bor kanske en surgubbe i mig

Vår glada, fina poliskompis Anders.

Text: ANDERS VON WACHENFELDT  Foto: HÅKAN

I alla fall ibland. Den där surgubben kan komma fram vid olika tillfällen både inom mitt jobb, som make och som pappa där hemma.

Nu har vi precis passerat och firat Valborg. Nere vid Lillängshamnen hade det samlats ett gäng ungdomar för att fira in våren. Vet inte hur de tänkte när de tände en brasa där och då. Det kunde ha blivit riktigt farligt. Eld sprider sig lätt. Det kan räcka med en liten eldsflamma som far i väg i vinden och hamnar i en buske eller träd. Skogsbrand är det första man tänker på då och som sedan kan dra vidare och bränna ner hela bostadsområden. Ja, du förstår nog själv. Folk kan bli skadade och dö.  För den eller de som gjort detta kan det bli stora skadestånd och kanske fängelse som följd. Skulderna kanske man får dras med i hela sitt liv. I det ovannämnda fallet räddade ett vittne situationen genom att släcka elden. Som tur var.

Nu går det fort mot den stundande skolavslutningen. Vi vet alla vad det innebär. Party, party och ännu mera party. Framför allt för de äldre eleverna. Vi inom polisen kommer ha fler personer i tjänst de här dagarna. Likaså kommer det finnas fritidsgårdspersonal, fältarbetare från socialen, volontärer och trygghetsvandrare ute. Och vi kommer stalka ungarna. Drar de ifrån Hammarö in till Karlstad så hänger vi på. Det kan ni vara säkra på. Hittar vi alkohol på någon som inte har åldern inne så kommer den obönhörligen att hällas ut. Det är med andra ord ingen idé att langa alkohol hur mycket det än tjatas. Bara låt bli.

Nu drar äntligen båtsäsongen i gång igen. Ska bli så skönt att få komma ut på sjön och få känna vinden i ansiktet igen. Men jag hoppas slippa de där som kör vattenskoter som galningar. Om inte förr så kan det hända att den där surgubben kommer fram då. Med tanke på att det nu krävs förarbevis för att köra dessa fartvidunder så hoppas jag att det blir lite mindre av den sortens sjötrafik nu. Nej, jag ser fram emot att få ta med äldsta grabben ut på fisketurer och i lugn och ro få dra upp middagen. Jag lämnar frugan hemma. Hon får ta hand om vår treåriga tyrann under tiden. Väl hemma igen får vi träna tålamodet tillsammans. För vad vore man utan sin familj?

TA HAND OM VARANDRA!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.