Insändare: Har Hammarö ”råd” att inte bygga ett högstdium?

Den tionde december är det folkomröstning om vi skall ha ett eller två högstadier på Hammarö. Det är viktigt att alla som kan, går och röstar så att det blir ett tydligt utslag av folkviljan. Orsaken är att det skiljer betydligt i kostnader och kvalitet mellan förslagen.

Ett högstadium ger en betydligt bättre skola för alla elever till en mycket mindre kostnad. Det är inte ofta som kvaliteten blir bättre samtidigt som kostnaden blir lägre. Ett högstadium kostar minst 150 miljoner mindre.

I dag är det ett stort problem att skillnaderna mellan högstadierna på Hammarö är så stora. Enligt de siffror som jag tagit del av har 92,4% av eleverna i åk 9 på Hammarlunden uppnått kunskapskraven i alla ämnen. På Mörmon i åk 9 är det 71%.Orsaken är att ungdomarna på
våra högstadier har olika förutsättningar med sig hemifrån. Vi har en skola som är segregerad. Vad som är ännu värre är att det förstärks. Skolorna dras isär. Den här utvecklingen kan man se över hela Sverige. För att komma tillrätta med detta tillsattes en skolkommission 2015. Den lämnade sitt betänkande i april i år. En viktig slutsats som den gör är att den ökade skolsegregationen är för-ödande. Om man skall komma tillrätta med problemen måste barn med olika bakgrund blandas. Ansvaret för att det sker, kommer att bli kommunernas. Hammarö kommer att vara tvungen att hantera detta!

Olika förslag har förekommit i debatten om lottning och bussning. Vi på Hammarö är lyckligt lottade, för oss räcker det med att göra om det tidigare Hammarö gymnasium så att det kan ta emot alla elever på högstadiet, för att få till stånd en nödvändig förändring. Hammarö är en liten kommun till ytan. Högstadiet på Hammarlunden måste flytta tre kilometer.

Liknande sammanslagningar har skett i många andra kommuner. Mest känd är Nyköping där högstadieeleverna i dag har högre meritpoäng.

Det gemensamma högstadiet blir inte någon särskild stor skola. Idag 573  och om nio år cirka 737 elever. Engelska skolan i karlstad har i dag över 800. Jag har aldrig hört att någon sagt att den skolan är för stor. Till den är det kö.

Vår kommun står inför stora investeringar inför framtiden. Därför måste vi spara på resurser och inte behålla en gammal-
dags skolstruktur som kommer att leda till sämre skolresultat och att andra nödvändiga satsningar och investeringar inte kan genomföras. Besparingen är 150 miljoner. Ett nytt badhus kostar ca 100 miljoner att bygga.

Men i grund och botten handlar det om att ge alla barn och ungdomar i grundskolan möjlighet till en likvärdig skolgång!
Lägg din röst för en bättre skola för alla elever!

Lars Westling

One thought on “Insändare: Har Hammarö ”råd” att inte bygga ett högstdium?”

  1. Svar på Lars Westlings insändare den 27/11 2017.
    Saxat ur Westlings text: ”Det är ett stort problem att skillnaderna mellan högstadierna på Hammarö är så stora. Orsaken är att ungdomarna på våra högstadier har olika förutsättningar med sig hemifrån. Vi har en skola som är segregerad. Vad som är ännu värre är att det förstärks. (Vad är ”det” som förstärks, hur då?) Skolorna dras isär. (Hur dras de isär?) Om man skall komma till rätta med problemen måste barn med olika bakgrund blandas”. Westling menar att bara vi blandar våra högstadieelever och trycker ihop dem i vad som kommer att bli Sveriges näst största högstadieskola, så blir det bra. Exempel: en elev som saknar stöd hemifrån kommer (efter hela sju år i skolan) bli studiemotiverad och höja sina betyg när hen i åk 7 blandas med elever från andra områden på Hammarö. Insatser bör göras och det redan i låg- och mellanstadiet, anser vi (och forskningen). Hammarö har dessutom två skolor som båda står sig bra i jämförelse med övriga riket. Westling tycker inte att det gemensamma högstadiet kommer att bli någon stor skola; mellan 700-800 tonåringar. Han jämför med Engelska skolan som har 800 elever, och dit är det minsann kö, påpekar Westling. Här far Westling med osanning då Engelska skolan inte är en renodlad högstadieskola utan en 4-9 skola. Högstadieeleverna på Engelska skolan är 422 till antalet enligt statistik från Skolverket (Siris). Jämförelsen är således inte relevant. Vidare påstår Westling att det blir 150 miljoner dyrare att behålla två skolor. Osanning igen: siffran är en grov uppskattning med en felmarginal på +/- 40%.
    Om vi inte behåller våra två skolor så har vi råd med ett nytt badhus, menar Westling. Han ger oss här en väldigt förenklad bild av hur kommunens ekonomi fungerar och använder badhuset som incitament till att välja det alternativ han själv förespråkar (storskola). Taktiskt att ställa dessa två saker mot varandra i folkomröstningstider. Taktik, felskrivningar, misstag, efterklokhet, korrigeringar och andra tilltag från majoritetens sida har vi Hammaröbor fått vänja oss vid under hela resan kring storskolans vara eller icke vara. Anmärkningsvärt är också att pedagogerna inte tillfrågats om sin åsikt kring stora skolor utifrån sin yrkeserfarenhet. Kommer de ens följa med till storskolan? Vi har upprepade gånger presenterat forskningsresultat som talar emot stora skolor, men utan respons. Westling presenterar inga forskningsresultat. Han pratar om badhus. Den styrande majoriteten i Hammarö kommun vill offra våra barns trygghet och närhet till våra två väl fungerande högstadieskolor. Istället för att satsa på våra två enheter så att de blir ännu bättre så riskerar man hellre att förlora kompetenta, behöriga pedagoger. Vi hoppas att alla röstar för normalstora högstadieenheter, trygghet och närhet den 10 december.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.